Corona Pandemi planering i Rif bergen
Olivlundarna tar aldrig slut efter Rifbergen
Rapporterna om corona pandemin blir mer och mer oroande under vår resa i Marocko. Men vår resa fortsätter som planerat – till en början. Vi tycker att vi är ganska försekomna när vi pratar om olika planer vi skulle kunna ha om det händer något pga pandemin och av någon underlig anledning vi skulle bli fast i Marocko när vi kör på de snirkliga vägarna i Rif-bergen.
Från Rifbergen kan man se Medelhavet
Meningen är att vi ska åka från Al Hoceima mot Errachidia nära öknen, som är vårt mål för att testa vår nya expeditionsbil i ökendynerna.
En plan kan kanske vara att hyra en airb&b vid Atlantkusten i t ex Agadir, där är det varmt och skönt. Vi har ju bott i Marocko några år så vi är inte rädda att stanna kvar några veckor extra. Tvärtom! Vi har ju våra datorer och kan jobba som ”digital nomads” i värsta fall. Rätt mysigt om vi tänker efter, faktiskt. Äta marockansk mat hela tiden, gå på restaurang. Njuta lite av Marocko! MEN har vi vår dotter kvar hemma. Hon är 18, men vill kanske inte bo ensam alldeles för länge heller. Vi skulle ju också kunna lämna bilen och flyga hem i värsta fall. Tror vi.
Lite stressad började jag bli när vi fick indikationer om att Marocko kanske skulle börja stänga ned. Rykten gick att flygen skulle förbjudas. Men hur är det ens möjligt att stänga ned ett land?
Vi åker mot Fes
Ska vi kanske ändra vår rutt? Inte köra ned mot öknen utan istället ta oss ut mot de större städerna och avvakta lite, vara beredda att ändra oss. Vi bestämmer oss för att åka mot Fes, en av de gamla kungliga städerna. Marc har aldrig besökt de kända lädergarverierna där. Vi stannar till och besöker souken och bor en natt på hotell i avvaktan för att se vad som händer med corona pandemin.
I Medinat hör man hur alla pratar om corona. Det är ett internationellt ord. Min arabiska är inte så bra, men ”corona” hör jag i varje gathörn.
Lädergarverierna i Fes
Läget verkar bli allvarligare och allvarligare för varje timme som går. Nu har alla flyg förbjudits. Verkligen ALLA flyg! Vi beslutar oss för att åka till det franska konsulatet i Fes för att försöka få mer information. Det är söndag och allt är stängt. Några fransk-marockaner stannar till och frågar om det är öppet. De är mycket oroliga att inte kunna komma tillbaks till Frankrike. Vi känner oss lugna och säger att vi kan alltid sova i vår bil om vi inte kan komma hem, tills det här är över… hur naiva var inte vi!
Men vi börjar ändå förstå att det kan bli allvarligare än vad vi tror så vi tar oss vidare ut mot västra kusten och de större städerna. Lyckas boka en färjebiljett, puh! Flygen är ju inställda som sagt.
Vingård nära Khemisset
Vingården i Khemisset
Vi stannar till en natt på en vingård på vägen mot Khemisset. De är oroliga för att vi ha corona. När vi säger att vi inte har det, är det ok!! Vi får sova i bilen på deras gård utanför huset. De lagar en ljuvlig tajine (gryta med kyckling, grönsaker och marockanska kryddor – läs mer om marockansk mat här). Maten serveras i deras helt nyrenoverade villa, allt är vitt och kakel. Iskall atmosfär, men mycket rent. De har nog inte hunnit inreda ordentligt ännu.
Deliciös middag på vingården
Sent på kvällen besöker vi hela deras vingård. Vi provsmakar vin som är riktigt goda. Inte helt klara ännu, men vi köper några flaskor med oss. De ska få ligga och vila lite…
Privatvisning av vingården
Vinprovning av det röda vinet
Korkisättning i flaskorna vi just köpt
Som vanligt i Marocko är nätterna ganska kyliga under vinterhalvåret, så jag fryser hela natten. Täcket var helt fuktigt fastän vi hade värmen på (av och till under natten dock). Åt en snabb frukost i bilen och gav oss iväg tidigt. Dimman låg tät. Några palmträd skymtade i dimman, en stork tittade på oss när vi lämnade vingården.
Palmallée i dimman
Vingårdens övervakningsstork
Europa via Ceuta
Körde hela dagen mot Ceuta (en enklav som tillhör Spanien men ligger ändå, så att säga, i Marocko). Vi tänkte att om vi hann dit innan alla färjor slutar gå är vi åtminståne i Europa. Vi kör på för fullt och ser massor av husbilar köra upp mot Tanger eller Ceuta för att försöka komma tillbaks till Europa, precis som vi. Alla har nåtts av informationen om att det ska bli lock-down.
För att vara på den säkra sidan försöker vi samtidig även boka flyg när vi är i bilen. Frankrike skickar plan för att hämta hem 15 000 fransmän som är strandsatta runt om i Marocko och som inte kan komma hem pga corona pandemin . Dessa flyg bokas upp i raketfart, på 2 minuter online, och vi hinner inte med. Vår dotter försöker boka på sitt håll alla plan är redan fullbokade. Allt är ganska stressigt men vi känner att vi har ju faktiskt en färjebiljett hem från Ceuta. Precis då ringer biljettkontoret och informerar om att ALLA färjor ställts in de också!! Hela Marocko håller på att stängas. Mitt på motorvägen vänder vi om och kör tillbaks mot Tangers. Där har vi vänner som kan hjälpa oss.
Mintte med för mycket socker på en bensinmack på motorvägen
Vi stannar till på en bensinmack och där ser vi 4 husbilar vi kört om några gånger de senaste timmarna. De ska också till Ceuta och ta färjan. Vi informerar om att färjorna slutat gå och att det kan blir komplicerat att åka in i Ceuta. Stängs gränsen kommer man inte tillbaks till Marocko och Ceuta är inget kul ställe att stanna på. En stor parkeringsplats. Bättre att vara i Marocko och invänta andra möjligheter att komma hem igen. I dagläget lutar det åt att lämna bilen i Tangers och flyga hem. Men hur och när ska vi få tag i flyg hem, om en dag, en vecka eller en månad?
Flyg från Rabat
Utsikt från hotellbar i Tangers
På Twitter får vi meddelande om att 5 nya flyg ska skickas till Marocko. Vi slänger oss på telefonen och lyckas boka 2 platser till Paris. Vi är i Tangers och flyget går från Rabat, dvs 25 mil. Vi har redan kört 6 timmar…Men det går snabbtåg, ca 1,5 timmar till Rabat. Vi kan ställa vår bil hos en vän i Tangers som skjutsar till tågstationen.
I väntan på tåget till Rabat i Tanger
Snabbtåget till Rabat från Tangers
Tar in på hotell i Rabat och tidigt på morgonen, efter total kaos på flygplatsen, lyckas vi komma ombord på ett flyg. Samma dag blir det total lock-down i Marocko.
Marockos norra kustremsa vid Tangers
Epilog
Husvagnarna vi försökte varna åkte i alla fall och fick stå i flera veckor på en enorm parkering i Ceuta då Marocko stängde gränsen, tillsammans med 10 000 andra husvagnar. Vår bil fick stå kvar i Marocko pga av mycket sträng lock-down och hårda inreseförbud, fram till December 2020, då vi lyckades hitta ett företag som lastade bilen i en container och tog den till Spanien, där den i skrivande stund fortfarande står.
|
