Upptäck Myanmar med bil
Många besökare har inte så gott om tid och flyger till Bagan, men vi vill resa med bil för att se byar och uppleva hur människor lever.
Vi kör inte själva utan åker med egen chaufför. Vägarna är förhållandevis bra, inte mycket trafik och allt är ganska rent och välordnat. Inte fullt så mycket skräp och plastpåsar överallt som i många andra asiatiska länder.
Rotfruktsmarknad och god lunch
Vi stannar till på en rotfruktsmarknad och alla rotfrukter ligger på marken. Det är så många sorter jag aldrig har sett. Vet inte ens hur man lagar till dem. Kvinnorna bär med sig sina inköp på en korg på huvudet när de tar den lilla minibussen hem till sitt hus.
Stannade till och åt lunch innan vi besökte munkklostret Taung Kalat vid Mount Popa, som ligger högt upp på en eroderad klippa som nås vis 777 trappsteg. Från vägen ser det ut som en ”sockertopp” med en stupa/tempel byggt på toppen. Imponerande syn!
Vägen upp till kloster och pagodas har ofta tak . man slipper värmeslag!
Tack och lov går man i trappan under tak så att man inte dör av värmeslag. Man ser ofta tempel och kloster i Myanmar, där vägen dit täcks med ett tak.
Eftersom man alltid måste ta av sina skor innan man går in i tempel, stupas, kloster eller andra heliga byggnader blir man rejält smutsig om fötterna. Tempel och stupas ligger ganska ofta uppe på bergsknallar och man måste gå ganska långt för att nå. Kan vara praktiskt att med någon typ av våtservett för att torka av fötterna efter besök.
En legend säger att Myanmars alla heliga andar finns samlade här uppe. Det sägs att man inte ska bära svarta, gröna eller röda kläder när man besöker klostret eller ta med sig griskött. Färgerna och köttet gör att de heliga andarna kan bli förolämpade.
Apor överallt
Det dräller av apor (makaker) vid trappan, som nästan är tama och totalt orädda för människor. Personligen kan jag tycka att de är lite läskiga. De är så vana vid människor. Många lokala besökare ger dem frön och nötter. Man kryssar mellan dem när man går upp. De klänger och sitter överallt och bajsar på trapporna. De kan öppna väskan du har med för att se om det finns något gott att äta. Har du något ätbart i din hand är de extremt snabba att rycka den ur handen på dig. Håll väskor stängda och klappa och mata dem inte. De är intelligenta och kan bli farliga och bitas. Jag är alltid rädd att de har rabies eller andra sjukdomar man inte riktigt vet om. Men om du ignorerar dem så är det ingen fara förstås.
Några bybor har tagit på sig att städa trappstegen. De är volontärer som ber om att få lite pengar för sitt arbete. I Myanmar arbetar man i templen på volontärbasis. Ge dem gärna en slant.
Utsikt och nyfikna lokala turister
777 steg kräver sina benmuskler, skönt att ha lyckats ta sig upp i värmen och se den vackra utsikten över skogarna runt omkring. Som vanligt, i Myanmar, blev det till att posera framför kameran, med de lokala besökarna. Undrar om vi nu hänger inramade på deras väggar vid det här laget….?