Uppe med tuppen kl 6 för att se den fantastiska soluppgången över Serengeti innan safari. Dricker för mycket av det lite blaskiga kaffet, så vi får ont i magen.
Sedan är det dags för en heldags-gamedrive med pick-nick! Återigen alla gnuer. Idag gick de på led, det tog aldrig slut! Vi var tyvärr tvugna att bryta ledet, för att köra förbi. Efter gnuerna var det dags för tusentals zebror. Vi såg krokodiler som bara väntade på att zebrorna skulle korsa ett vattendrag, men de var alerta och tog det försiktigt.
Helt plötsligt fick Bilal bråttom. Han ville inte säga vad det var, men han pratade i radion och på mobilen. Körde oss snabbt på de gropiga vägarna. Vi såg helt plötsligt 30 safaribilar på rad, varifrån kom alla de här bilarna? En leopard i ett träd! Alla chaufförer meddelar varann var de hittar djuren och leoparder är svårfunna, rangers vill ge möjlighet för besökare att se dem. Leoparden ligger bara på en gren och flyttar huvudet ibland. Den kan ligga så i flera timmar, så efter ett tag, blev det tråkigt. Men den var fantastiskt fin och graciös.
Chauffören är lyhörd och vet precis hur han ska anpassa sig till oss och våra önskemål. Vi har aldrig någon känsla av att han stressar när vi stannar till länge för att titta på något djur. Eller blir fascinerade av ett djur som för honom är totalt ointressant, typ en Dik-Dik! En liten tanig, darrande, och rädd gasell-variant! Som inget rovdjur egentligen vill äta, då det är så pyttigt! De lever i par och inte i grupp. Fattar inte hur detta djur överlever i denna värld där hyenorna och andra djur som inte är så kräsmagade nog gillar ”dik-dikarna”.
Tekniska stopp
Ett problem som kan uppstå vid en safari, är behovet av en toalett. Det går inte att gå ur bilen och gå bakom en buske, eftersom det kan vara ett lejon, hyena eller något annat skumt som gömmer sig i gräset. Vi får överhuvud taget inte gå ur bilen. Därför måste man vara lite smart och inte dricka för mycket kaffe och juice till frukost, dricka vatten i små klunkar så att det inte rinner igenom på 10 minuter. Guiden vet var det finns säkra ställen med toaletter, men de är få och ligger långt ifrån varann. Bilal och andra guider, vet précis hur logistiken ska skötas. De talar ofta om när det kan bli dags att stanna, så då kan man förbereda sig.