Rundtur i norra Israel – Golanhöjderna, Genesarets sjö och gränsen mot Syrien, avslut vid medelhavet
Vi har egentligen ingen plan men vill se Israel i ett annat ljus än det man alltid läser om i media. Så vi tar oss på fina vägar mot norra Israel och Golanhöjderna, Capernaum vid Genesarets sjö (Tiberiassjön ) i norra Israel från Jerusalem. Jobbig trafik, Israelerna verkar köra lite för snabbt och tutar utan att man förstår varför.
Prisnivån i Israel är för det mesta ganska hög. Hotell är otroligt dyrt för vad man får. I Tel Aviv är det så dyrt så att man baxnar. Air B&B har också höga priset! Vi hittade en trevlig sådan i bergen ovanför Genesarets sjö – ägarna var så gulliga och snälla. Men samma pris som ett lyxhotell i Asien!
Hamnade på en lokal restaurang där allt stod på hebreiska, servitören kunde knappt engelska så vi tog det vi förstod: pasta med tomatsås – ganska trist! Alla tittar lite på oss med kylig blick. Man känner sig kanske inte jättevälkommen här av någon anledning. Kanske beror det på språket? Men kan man inte hebreiska, så kan man inte! Antingen är de inte vana med besök, eller så gillar de inte turister? Charmen med att resa på egen hand…
Gränsen mot Syrien – Mount Bental
Jobbade hela förmiddagen (man är väl en digital nomad) och åkte iväg för att se gränsen mot Syrien. Hörde talas om att man kunde besöka Mount Bental där de kända striderna under Yom Kippor 1973 skedde. Tyvärr var det dimma och halvregn men det lättade upp tillslut och vi kunde se över mot Syrien. Inte mycket att se egentligen, men helt plötsligt förstod jag bättre några historiska händelser jag lärt sig och som är svåra att ta in och förstå när man bara tittar på nyheterna på tv, eller läser artiklar.
Man kan se att det varit strider här. Det finns massor av frukt- och vinodlingar på de gamla slagfälten. Gränsen är så nära och hotet konstant närvarande. Mellan vinodlingarna är det fält av landminor, som man inte röjt ännu! Varningsskyltar finns överallt. Ingen idé att gå in och kissa i skogen, det kan smälla!
Möten med muslimsk minoritet i Golanhöjden
Allt kändes till slut lite obehagligt så vi beslöt att ta oss mot Haifa genom de gröna bergen. Vegetationen här påminner starkt om Sydfrankrike, Grekland, Turkiet- helt enkelt en medelhavsvegetation.
Vi stannar till vid en liten ståltrådsomgärdad by för att äta. Om jag förstår rätt är det byn Rehaniya. En liten muslimsk dam tar emot och vi försöker beställa mat. Ingen av oss förstår den andre, men vi får in kebab på spett, tomat och gurksallad, bröd och frites! Helt fantastiskt gott! Upptäcker olika kartor som hänger på väggarna att hon härstammar från en muslims minoritet, Tjerkesser eller Cirkasser (från olika länder kring regionen vid Kaukasien), i en del av fd sovjetryssland. En region, som verkar ha suddats ut? Innevånarna blev utkörda ur sitt hemland, de som inte blev dödade, de få överlevande, hamnade bl a här på 1800-talet. Då tillhörde den här regionen det ottomanska riket och det var därför logiskt att de fick en fristad här, i det som senare blev Israel. Den cirkassiska disaporan finns även i många andra länder i mellanöstern.
Det är alltid lika spännande att träffa på människor och lära sig om omvärlden. Ju mer man reser desto mindre inser man att man vet, desto mer ödmjuk blir man.
Vinprovning och grottor i norra Israel
Hinner med lite vinprovning på Adir Winery och köper med några flaskor hem. Det finns massor av olika vingårdar i den här regionen. Och vinet är riktigt gott!
Vi tar oss vidare till Israels nordligaste punkt, precis vid den libanesiska gränsen, en kibbutz som heter Kfar Rosh HaNikra. Där finns det spännande grottor man når med en kort linbane-tur. Häftig upplevelse med hela medelhavet som stormar in i grottor – solnedgången saknade motstycke.
Vi hyr en sunkig lägenhet i staden Nahariyya och blir totalt lurade av internetsiten. Den såg hyffsat bra ut på bild, med balkong. Vi märkte fort hur slitet det var och för att försöka fräscha upp med en dålig renovering och klantig ommålning. Vore det inte så dyrt, hade jag inte tyckt någonting, men med tanke på priset…. Ägaren sa att imorgon kan ni få se den fina utsikten på balkongen. Härligt! Då ska vi sitta på balkongen och äta frukost och njuta av utsikten. En husmäklare skulle kallat det ”sjöglimt” – dvs lång därborta kunde vi ana havet! Mellan vår byggnad och havet låg dessutom ett enormt vägbygge med alla maskiner som grävde, borrade och lät en massa, omöjligt att stanna på balkongen! Vi skrattade gott! Totalt grundlurade!! Tur att vi inte hyrt för en vecka!
Vidare söderut och Tel Aviv
Packar ihop fort och lämnar för att köra vidare söderut via Haifa. Fina stränder, staden ligger fint på en kulle. Ganska vilda och outvecklade stränder. Hinner tyvärr inte stanna till lite längre här för att utforska för…. Tel Aviv, here we come!