Svänger av den stora vägen ned mot Aqaba och kommer in i den kända öknen Wadi Rum. Här har man spelat in ett otal kända filmer, som ofta handlar om rymd och planeten Mars, bla The Martian med Matt Damon, Rogue One (en Star Wars spinn-off), även en film av Ridely Scott, för att nämna några av de nyare filmerna.

Wadi Rum öknen är även den kända platsen för Lawrence of Arabias äventyr. Han kämpade med rebeller mot det ottomanska styret, skrev en bok som senare blev en känd film. Han älskade Wadi Rum!

Vi har stämt möte med Muhammad, vår förare för dagen och packar om vårt bagage till en väska att ta med, eftersom vi ska sova en natt i ett tältcamp och att ta med allt bagage är onödigt. Vi tar sedan Muhammads 4-hjulsdrivna van in i ”öknen” och vår camp. Man kan inte själv köra in i öknen.

Överallt ser man små svart-och vitrandiga tältcamps längs vägen.

Jag är rädd att jag ska frysa ikväll, men just nu är det jätteskönt. 

Vi åker ut på en kvällstur och ser sanddyner, spännande bergsformationer, fresker ingraverade i bergen, (men jag undrar om de verkligen är så gamla som de säger- helt oskyddade och alla kan röra dem, på det porösa berget, men jag ifrågasätter inte detta högt) Vi fortsätter till Laurence of Arabias camp, och får en kopp te, kokad över öppen eld. Här samlas alla ökenbilar med besökare. För några år sedan fanns inte en enda turist här, pga oroligheterna i Syrien, som ändå är väldigt långt bort. Alla är glada att turisterna börjar våga sig tillbaks. Vi tar oss vidare till en klippa för att se solnedgången, här samlas alla besökare ännu en gång. Tillbaks i vårt tältcamp borstar vi av våra sandiga fötter och sätter oss sedan vid lägerelden och dricker te.

Maten tillagas i sanden under flera timmar och vi får se när den grävs upp.

Det enda som saknas här är bli serverade en öl!! Det hade varit så gott! Men som nästan överallt i Jordanien så serveras inte alkohol! Vi håller till godo med teet som serveras, som man skojar och kallar för beduin-whiskey.

En fin buffé serveras och man undrar hur de lyckas tillaga allt det här, mitt i öknen! 

”Shisha” serveras till dem som vill vid lägerelden, annars finns det inte så mycket annat att göra efter middagen, puffar lite på shishan och kopplar bort tankarna och tar en kopp te igen. Tittar på den mäktiga stjärnhimlen. Går man bort lite från tältlägret så känns det som om man är totalt ensam i världen. 

Det börjar bli kyligt och lite fuktigt när solen går ned. Temperaturen under dagen är ok, men på natten blir det väldigt kyligt, näsan är alldeles kall.

Har sovit i öknen tidigare så jag vet att det är kallt på kvällen och morgonen innan solen bränner bort fukt och kyla, så jag har bra kläder med mig.

Vaknar av att några av gästerna ska ut på kameltur för att se soluppgången. Jag hör kamelerna grymta. Jag vet att det är en häftig upplevelse, men vi står över det den här gången. Det räcker gott för mig att klättra upp på ett berg och se hur solen förvandlar de olika bergformationerna, det vackra ljuset som förstärker den röda sandstenen! För att inte tala om den totala tystnaden som man upplever i öknen. Det är magiskt i sig. 

Skuttar ned för en sanddyn! Kul, även om man får med hela sanddynen i skorna….You only live once.

Tinar upp vid frukosten. Efter frukost i tältet och härliga stekta ägg, tar vi oss tillbaks till civilisationen med Muhammad. Han berättar att han är född här och att livet nu är så mycket lättare än för den förra generationens innevånare. Man har tillgång till utbildning och de är inte så fattiga längre. Han är lycklig över att turismen är tillbaks.